Tid för rosé!

Samtidigt som syrenerna blommar och solglasögonen åker på börjar den årliga yran kring rosé. Redan börjar man se rosé-glasen hitta ut på soliga serveringar omkring oss och sommarkänslan gror!

Häromveckan höll jag en provning för ett glatt gäng amerikaner. Temat var inte rosé men ändå gick vindiskussionerna snart åt det rosa hållet. Många höll med varandra om att de ingenstans upplevt en sådan ritualliknande roséglädje som i Sverige. Kanske det är så? Precis som grillat blivit obligatorisk sommarmat för många har vi hittat en obligatorisk sommardryck? Inte mig emot, även om jag gärna varierar färg på vinet under kvällens gång.

Vid valet av rosé tänker jag först kring tillfället jag ska dricka den. Med mat eller enbart med solen som tillbehör? Många har säkert sett de stora färgskillnaderna hos roséflaskorna på systembolaget. Färgen skvallrar ofta om stilen på rosén. Där finns de djupa nästan mörkt rosa vinerna och ljusa mer lax-likt rosa viner. De ljusare förknippas ofta med de traditionella sydfranska vinerna. Dessa har i regel mindre av ”bärsötma” än de mörkare vinerna, tydligare friskhet i syra och gärna en örtighet därtill. De mer djupt rosa vinerna kan ofta bjuda på en större frukt men också ofta större restsötma som bäddar in syran i vinet, många gånger lite för mycket men vissa gånger angenämnt balanserat. Kanske viktigast att tänka på i valet av rosé är dock ändå restsötman där det finns extrema skillnader. Testa och jämför viner med 2 gram respektive 30 gram restsocker/liter så förstår ni varför.

Till friska getostar eller lättare sommarrätter blir mitt val i nästintill samtliga fall den ljusare, blekt rosa rosén. Tänk på att syra upp era rätter för att matcha vinets syra, slå gärna på en skvätt färskpressad citron över fisk eller sallad…

Den mörkare nyansen av rosé kan i bra balans vara en perfekt match till mingelmat i ”tapas-stil” eller grillad fisk. Annars som många gånger testat; med sin generösa och bäriga fyllnad som vuxensaft ute på gräsmattor, i hammockar eller på solkyssta klippor.

Dags nu att bjuda hem vännerna på en roséprovning för att hitta deras och era favoriter. Testa av olika stilar och ursprung. Gästernas smak skiljer sig ofta lika mycket som vinernas. Nu är det tid för rosé!

 

 

Kulinariska överraskningar på Väddö!

Vad gör det om solen inte skiner när man när på landet? Precis ingenting! Jag blir sällan så avkopplad som efter en helg på landet med "dåligt" väder. Ibland kan jag nästan önska dåligt väder för att enbart få koppla av i soffan, i stugan med brinnande brasa framför mig och med ett glas gott vin i handen. En och en annan promenad i den sköna naturen och något parti av "Hästen Persson" gör också sitt till!
 
På Väddö kopplar jag av som allra bäst. En kulinarisk del av Stockholms skärgård med Väddö gårdsmejeri och Musko Rökeri som bara två av flera delikatesskällor. 
 
Nu har även trädgården blivit en skattkista av delikatesser... Mina föräldrar har gjort sig kvitt en hel del träd på tomten. Så pass att en svamp som just trivs på hyggen (dock norrländska) börjat växa mitt på tomten... Murklan! Snacka om kulinarisk överraskning!
 
                                                                                                                                                                

En tioårig resa!

Delar av den gångna långhelgen spenderade jag på landet. Jag åkte dit på min 27e födelsedag. En för mig ganska speciell födelsedag.
 
När jag gick i lågstadiet hade jag en lärare som hette Liv. Liv var inte som de andra lärarna på skolan... hon var en ung lärare. Liv var 27 år och väldigt spännande för oss alla tjejer i klassen. Vi frågade konstant ut henne om hennes liv, hennes pojkvän och allt runtomkring. Livs ålder blev och har sedan dess varit ett slags mått för vuxenhet i mitt huvud. När man är 27 är man vuxen... Nu har jag fyllt 27. 
 
Givetvis har detta lett till en del tankar och reflektioner under helgen... När jag var 17 år började min resa mot vuxenlivet. Mina varande intressen fastslogs och har under 10 år formats till det jag gör idag. Jag som 17-åring var extremt intresserad av natur och framförallt regnskog. Varje projektarbete lyckades jag vinkla mot regnskogarna och kampen för dennes överlevnad. Jag packade min väska och åkte till Costa Rica med 6 främlingar...på agendan var EKO-turism! Vi besökte plantage av olika slag och fick lära oss om ekologisk odling, utveckling och hållbarhet. Varje gång jag handlar bananer tänker jag än idag på besöket på bananplantaget i Costa Rica -den fuktiga varma doften av banan, våra hårnät och det stora arbetet som pågick. 
 
I helgen slog det mig att det intresset lett mig till var jag är och vad jag gör idag. Bananerna har bytts till vin och jag gräver nu så djupt jag kan i världen av hållbar druvodling och vinframställning!
 
10 år har det också tagit mig att hitta kärlek och framförallt; förstå vad kärlek är! Nu är jag 27. Om jag vore lärare kanske mina elever frågat ut mig om mitt vuxna liv och min stora kärlek, precis som jag gjorde till Liv som barn. Livs Liv är fortfarande spännande, men idag på ett annat sätt... Hur hade hennes år framtill 27 sett ut? Hur var hennes resa mot vuxenlivet? Säkert mer spännande än vad jag som 9-åring kunde föreställa mig!
 
Min kärlek befann sig i den fantastiska staden Madrid under helgen. En stad som betytt mycket i utvecklingen av mina intressen. Här började jag som 18-åring prova vin och utforska mat! Steget på den tioåriga resan som tog mig till vinskolan och sommelieri. 
 
En stark passion till smak -dryck och mat tillsammans med ett för alltid växande intresse av växter och natur har under 10 år förvandlats till mitt liv.
 
Jag är nu 27 år precis som en gång Liv. Jag är vuxen och jag älskar det. Resan hit har varit lång med många lyckade- och även många mindre lyckade äventyr på vägen..Tack alla vänner och familj som varit med och stått ut med mina äventyr under resan mot mitt vuxenliv!