Härom veckan var jag och tittade på grisarna intill Ystegårn med min vän, hennes son och min nu tre månader gamla dotter. 

Suggan (visst heter de så, grismammorna?) var enorm och runt henne bökade ett tiotal kultingar omkring. Så fort hon stod stilla hade hon minst fyra kultingar under sig som gnydde efter mat. Tänk att föda över tio barn... som sedan ska "ammas".. jag fick en enorm respekt för denna sugga.

Suggan hade hållt sig längre in i hagen under hela vårt besök, ända tills jag satte mig på gräset precis intill stängslet för att amma... DÅ struttade hon snabbt fram till stängslet, precis framför mig och hälsade. Två ammande mammor hälsade på varandra, jag och hon. Det var lite mäktigt, precis som om hon ville kommunicera... och jag sa till henne, -Jag känner med dig, du fantastiska supermamma! 


(null)
Den stora suggan stod därborta, längre in i hagen. Ända tills jag satte mig på gräset för att amma.



Kommentera

Publiceras ej